ronja

sitter och läser gamalt i mitt arkiv, kan säga att jag fick nästan tårar och blev upprörd. Allt har förändrats, året började skit läste jag iallafall, min största personliga familjekris började, men dock så var jag nästan med mimmi varje dag. Hur fan blev man behandlad hur behandlade jag situationen, ganska intresant. Tiden läker alla sår. Kanske såret har läkt klart nu, saker börjar faktiskt bli bättre. Kom in på en skola som inte var i sandviken, efter allt är jag sams med nästan alla, och jag har gått vidare från en del saker, jag vet vart jag har robert och han har mig.

Några minnes värda inlägg.


En dag med mimmi.



Svåraste inlägget att skriva.



Efter det dära bråket.



Alla tjejer kommer ihåg.